miadenen

I lördags fick vi ett telefonsamtal, ett tråkigt ett. Dotterns get,Stina; mådde inte så bra. Vi ilade dit. Åh va hon verkade trött å lessen. Tog ut henne ur lagårn å promenerade lite runt runt. Husfolket hade gett henne grädde å matolja tidigare på dagen. Vi hade hoppats på att det skulle hjälpa Stina att få igång magen. Två korta promenade blev det den kvällen.
På söndagsmorron va de lika dant, ingen iver...
På förmidan i da så fick ja ett sånt där ledsamt telefonsamtal igen......:-(  Stina hade somnat in under natten...
Ja nu säger väl en stor del::: Men he e ju ba en get! 
Men de e en familje medlem för oss. Hon har livat upp somrarna i stugan me sina bus. Ätit ur mina blommor å buskar, lämnat spår efter sig lite överallt.:-) Men hon va fin. Lite tjurig ibland, stångades oxå, men men. De e ju som de e .... Vi ska va tacksamma för dom åren vi fick me henne..

Ja de e ju bara ett par månader sen vi förlorade ännu en familjemedlem. De va våran "gamm tik", Kickan. Otroligt vilka mängder me tårar man kan ha i sina små ögon.. Hon va ju lite till åren kommer, men man hade ju hoppats på ett par år till me henne.. Men man ska va gla att dom inte behövde plågas iallafall..

De e bara å ta nya tag å sköta om dom djuren som finns kvar.
Vi har ju så tur att vi har en valp kvar efter tiken som gick bort. Hon får givetvis massor me kärlek å gosig e hon...
Dottern får ägna sig åt sambon å hunden som dom har skaffat.. Ja han e ett riktigt yrväder.Tusen järn i elden, men fin.
Ett energi knippe e va han e..

HA de så bra allesammans...
Kram!